Tävlingen är avgjord.

Det rätta svaret är:
En kameraväska och ett litet häfte om hur den icke medföljande kameran fungerar.

Två av tre saker som faktiskt syns på bild (om inte reapriset sitter på) ligger i lådan, men huvudobjektet lyser med sin frånvaro. Hur mycket jag än studerar den där bilden och hur mycket jag än vet att det inte finns en kamera i så får jag inte i hop det med vad själva förpackningen lovar.

Det är ett solklart fall av falsk marknadsföring. Jultomten kommer inte besöka Elgiganten nästa år. Däremot kommer han till alla er som gissade i tävlingen. Jag och tomten kom överens om att, eftersom ingen svarade rätt på tävlingen kan vi inte utse en vinnare, men vi kan ge alla som gissade ett tröstpris. Så det blir ingen VIP-plats men tomten har skrivit upp er på sin lista.

Tävlingen fortsätter

Det har kommit några riktigt bra gissningar till min mail om vad lådan skulle kunna innehålla. Det är allt från förslag på rosa elefanter till dansande cirkus loppor. Om det vore så väl hade syrran nog varit glad.

Här kommer en bild på lådan utan realapp. Fotsätt med era vilda gissningar.

Foto: Lillsyrran

Mellandgstävling

Syrran gjorde ett fynd på Elgigantens mellandagsrea.

Gissa vad som var i den här lådan:

Ja nu har ni all info ni behöver.
Fyll kommentarsraderna med vilda gissningar

1:a pris i tävlingen är en VIP-plats på tomtens lista nästa år.

God Jul

Lagom till julafton ligger hela landet vitt som ett gigantiskt julkort.

Fisken är lutad, granen klädd och klapparna klara. Nästan alla luckorna är öppnade och hemgjord glögg står på spisen. Farsan sorterar skafferiets kryddor i bokstavsordning. Kanske blev julstressen för mycket för honom.

Nu ska jag spana efter tomten. Fast man vet ju aldrig om han verkligen hittar hit i detta ovädret. Men det är klart, tomtens lista är inte så lång i år så jag tror nog att han kommer.

Dansk julhälsning på tyska!

Dagens skratt

Tuschsvärta

Unikum fick besök av en gästföreläsare i dag. Professor Mannheimer är expert på tusch och visade oss hur kul den tekniken är.

Med en något queeraktig keps och vältrimmad mustaschen fångade herr Mannheimer genast intresset hos alla oss mönsterelever på unikum.

(Lägg extra märke till den tuschsvarta mustaschen som inte är synkroniserad med överläppens rörelse.)

Vi fick i uppgift att göra en tekning med jultema. För att vara första gången med denna, för mig nya teknik, blev jag väldigt nöjd med min bild.

And the nobel prize goes to...

Så gick det ytterligare ett år utan att ett geni som jag belönas för den klokhet jag besitter. Inte det minsta lilla nobelpris i sikte.

Svenska Akademin har tydligen inte läst min blogg i under året och Riksbanken tycker inte heller i år att det var nån konst att överleva på 6000 kr i månaden.

Jag tycker nog att jag kunde ha fått ett litet pris i kemi för den där sörjan jag råkade blanda ihop när jag skulle göra sås häromdagen, eller i alla fall ett fredspris för att jag diplomatiskt nog inte serverade den (och där med rädda ett och annat liv)

Tummen upp för årets TV kalender!

Nåja man kanske inte kan tala om några stora skådespelar talanger eller geniala repliker, men den har sina ljusa sidor. Den är inte jättespännande, men visst vill man se nästa avsnitt och få reda på hur det går.

Det handlar om en familj som tröttnat på storstaden, i alla fall har mamman och pappan det, och därför skaffar ett hus på landet. Fast inte vilket hus som helst, det är ett stort hotell som inte haft gäster på flera år. Nu blir familjens uppgift att få det gamla hotellet att fungera igen, vilket inte är helt lätt.

Det var faktiskt flera år sedan jag följde en julkalender i tv. Jag tycker inte att man kan bli för gammal för att se julkalendern, däremot har tv ibland glömt bort en del av sina tittare och bara gjort kalender för riktigt små människor. Eller så har den handlat om riktigt konstiga saker som för några år sedan då en liten nisse skulle hjälpa en flicka att göra sig av med mammas nya kille. Kul ide kan tyckas, men SVT lyckades inte leverera den på ett bra sätt.

Ska man få ut nåt av en julkalender är det viktigt att ha barnasinnet kvar. Och det finns väl ingen på jorden som är så barnslig som jag? Däremot är jag en ganska kräsen tv-tittare, men som sagt i år har SVT lyckats. Nu ska jag surfa dit och kolla in dagens avsitt.

Snökaos!

Gissa vilka människor, i hela världen, som blir mest förvånad över att det snöar i Sverige?

Svenskarna!

Intressant att ett land som är världskänd för sina kalla vintrar inte har byggt infrastrukturen så att den håller för snö. Jag åkte på E6an idag från Halland ner till Skåne. Vädret var taskigt så plogbilarna hann inte med snöflingornas tempo och tydligen hade våra medtrafikanter fått för sig att när det vita pulvret faller gäller inga trafikregler längre. Det var ren tur att vi kom fram helskinnade.

Just nu är jag glad att jag sitter insnöad i mitt hus och inte i en snödriva på E6an.

Laglös

Nu är vintern här på alvar. Mammutarna kryper ur sina iden och isbergen växer i Öresund.

Men jag gillar snön så länge skyffeln är lika insnöad som jag. Däremot gillar jag inte att vara ute i trafiken i snöväder. Men vem gör det? Det är inte helt lätt att hålla sig på vägbanan när det är glashalt på vägarna och även om man själv har vinterdäck på så finns det andra som inte har det.

Tydligen finns det ingen lag som säger att bussar och lastbilar måste ha vinterdäck. Hur kommer det sig att man i ett land, som detta, där vi har risk för halka 10 månader om året, inte har lag på att alla fordon som rör sig på vägarna ska ha vinterdäck? Ju tydligare lagarna är desto enklare är det att följa dom. Dessutom hade nollvisionen varit nådd för länge sedan om våra politiker varit konsekventa.

Nu får vi hoppas att bussbolagen och åkerierna tittar ut genom fönstret innan dom bestämmer vilka däck som ska på, i stället för att fundera över vilka lagar som gäller.